Ryska federationens konstitutionella struktur
Ryska federationens konstitutionella system är en viss ordning där friheter och mänskliga och medborgerliga rättigheter respekteras. Samtidigt agerar regeringen i enlighet med grundlagen.
Den ordning i vilkenRyska federationens konstitutionella system börjar med definitionen av principerna om bildandet av makt i förhållande till det civila samhället och individen. Dessa principer finns i första kapitlet i grundlagen.
RF-konstitutionens system säkerställer inlämningregeringens makt. I ett demokratiskt land med liknande arrangemang har samhället en särskild ställning. Rysslands statliga system föreskriver att det civila samhället verkar både som ett system under regeringens kontroll och som en självreglerande struktur. Samtidigt anses regeringens makt som ett system för förvaltning, vilket samtidigt är beroende av det självreglerande samhället och dess behov.
Ryska federationens konstitution är grundlagen i sin grunduteslutande humanistiska idéer. De fortsätter från frihetens okränkbarhet och mänskliga och medborgerliga rättigheter. Ryska federationens konstitutionella system sätter inte en medborgare under regeringens ok. Kraften anses vara den officiella representanten för folket, kompetent att lösa uteslutande de frågor som definieras i grundlagen.
På grund av det faktum att denna typ av tillståndEnhet innebär ett speciellt system för sociala relationer, i sin konsolidering inte separata juridiska normer, och inte ens vissa juridiska discipliner, men absolut alla grenar av Rysslands lagstiftning och lagstiftning deltar.
Grundarna i Ryska federationens konstitutionella system ärlandets huvudfunder samt principerna för att ge Ryska federationen karaktären av en konstitutionell stat. Så, enligt bestämmelserna i grundlagen, är Ryssland ett demokratiskt federalstat baserat på lag. Demokratin i landet återspeglas främst i att säkerställa demokrati, lokalt självstyre, liksom maktdelning i det rättsliga, verkställande och lagstiftande grenar.
Landets konstitution säger att som enDen enda kraftkällan och suveränitetsbäraren är det multinationella folket. Detta indikerar att landet förklaras demokratiskt. Tillsammans med detta, enligt bestämmelserna i grundlagen, är det också en rättslig makt.
Lagstatsprincipen är annorlunda i detsjälvständigt begränsar sig till de gällande rättsliga normerna. Dessa normer måste lyda alla tjänstemän, myndigheter, medborgare, offentliga föreningar. I detta hänseende är rättsstatsprincipen principen om rättsstatsprincipen.
Enligt bestämmelserna i grundlagen,jämställdhet och frihet garanteras oberoende av kön, officiell status och egendom, inställning till religion, ras, bostad, medlemskap i sociala formationer och andra omständigheter. Samtidigt är begränsning av medborgarnas rättigheter i någon form på social, ras, religiös, språklig och nationell anknytning förbjuden.
Samtidigt är kärnan i rättsstatsprincipen intereduceras endast till skydd för individens rättigheter och friheter. Principen om en rättsmakt ger också tillsyn och begränsning av myndigheternas verksamhet lika. Sålunda garanteras individens friheter och rättigheter, den legala och rättvisa säkerheten hos individen både i förbindelser med myndigheter och med andra människor. Den rättsstatsprincip som härstammar framträder i form av en kombination av subjektiva medborgerliga rättigheter och den objektiva ordningen för maktens verksamhet.