Maastrichtfördraget

Maastrichtfördraget var av stor betydelse i fråga om politisk sammanslutning av Europas stater. Han undertecknades 1992, den 7 februari, i Nederländerna.

1989-90 var en ganska svår period. Å ena sidan anklagades Tysklands ambition att återförenas av otillräcklig uppmärksamhet åt sina granners intressen. Å andra sidan uttryckte Margaret Thatcher (Storbritanniens premiärminister) oro över tyskarnas möjliga hegemoni i den centrala delen av Europa. Efter återföreningen på Tysklands territorium bor cirka 80 miljoner människor. Chefen för det engelska skåpet fruktade tyskarnas dominans av andra nationer. Francois Mitterand (franska presidenten) var inte särskilt nöjd med bildandet av en stor stat på landets östra gräns. Således var förutsättningar för skapandet av Europeiska unionen.

För idén att förena länder mest aktivtagerade Francois Mitterand och Helmut Kohl (Tysklands kansler). År 1992 stödde den tyska kanslaren aktivt undertecknandet av Maastrichtfördraget på kristdemokratiska unionens kongress. Helmut Kohl sade att utvecklingen i Tyskland i stor utsträckning beror på utvecklingen i Europa, eftersom Tyskland ligger i kontinentens centrum.

Maastrichtfördraget undertecknadesinte bara staternas enhet i den politiska sfären. Det var tänkt att skapa en monetär union. Detta innebar att inte bara en enda EU-ekonomi skulle skapas utan även utrikes- och säkerhetspolitik. Det var således nödvändigt att inrätta tjänsten som "utrikesminister för EU".

Maastrichtfördraget föreskrevs(därefter) ett enda medborgarskap för alla personer bosatta i EU-staterna. Vad gäller befogenhetens interna arrangemang måste det överensstämma med demokratins principer.

Det bör noteras att beslutet att införa en endamonetär enhet "euro" har orsakat regeringen i många länder ganska våldsam reaktion. Länder fruktade att de skulle ha förlorat sina nationella valutor till ekonomisk destabilisering och inflation.

Men 1996 föreslog Tysklanden uppsättning åtgärder för att säkerställa en strikt finansiell disciplin och syfta till att förhindra en kraftig ökning av finansiell skuld. Som praktiken av de följande åren har visat har alla dessa åtgärder visat sig vara mycket effektiva för att upprätthålla balansen i statsbudgeten i de flesta stater i Europeiska unionen.

Diskussioner om undertecknandet av ett nytt avtalpåverkades av händelser i Östeuropa. Sovjetunionen upphörde att existera (1991). Många östeuropeiska länder redan innan Sovjetunionens sammanbrott började inrätta en demokratisk form av regering, som försöker ansluta sig till EU så snabbt som möjligt.

Maastrichtfördraget trädde i kraft 1993, i november. det kallas, i enlighet med staden, som har undertecknats.

Alla vet om Europeiska unionens existens. Idag är det en av de viktigaste samhällena i världen. Det ska sägas att en del länder är medlemmar i Europeiska unionen. Idag, stater och tjugosju i Rumänien, Bulgarien, Estland, Tjeckien, Slovenien, Slovakien, Polen, Malta, Litauen, Lettland, Cypern, Ungern, Sverige, Finland, Österrike, Spanien, Portugal, Grekland, Irland, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna , Luxemburg, Italien, Tyskland, Belgien.

Bestämmelserna i Maastrichtfördraget föreskrevsen viss statlig skuld i någon EU-stat (högst 60% av BNP) och budgetunderskottet bör inte vara mer än 3% av BNP. Inflationen bör inte överstiga den genomsnittliga inflationen i de tre länderna med lägsta indikatorn.